Kom hem från nacka för typ en timme sen. Var barnvakt från fyra till halv åtta. Jag kom till dagis vid fyra och mötte upp Tristan. Sen gick vi tillsammans och hämtade Frances och Marcel. Jag tror att både Frances och Marcel kände igen mig, fick en bamsekram av Marcel och hans blöta, leriga och sandiga regnkläder. Mysigt! :)
Sen gick vi hem och så fort vi kom innanför dörren och jag ställde ner Fasse på golvet för att ta av mig skorna, så börjar hon storgråta. Grejen va såhär, att hon börjar få tänder typ långt bak i munnen vilket gör jätteont för henne så hon är ledsen typ hela tiden. Så från det att vi kom innanför dörren så fick jag gå runt och bära på henne fram tills jag gick hem. Jag kunde inte ställa ner henne ens för att typ ta fram en frukt eller nåt till dom andra två, och jag fick heller inte sitta ner när jag höll i henne för då började hon också att storgråta, och då menar jag verkligen storgråta! Så i tre och en halv timme gick jag bärandes på en ettåring. Enda gången jag fick sitta var när hon somnade i min famn till slut. Hon blev nog trött efter allt skrik. Det var mysigt.. Sen så skulle jag smyga mig till köket, med henne i famnen för att ge Marcel en frukt, och självklart så vaknar hon. Då pekade hon på en banan och jag frågade om hon ville ha, hon nickade och jag skalade. Sen gav jag henne en bananbit, men då dög det inte längre. Hon fick megautbrottet och jag har ingen aning om varför, det kanske gjorde ont i munnen eller nåt. Men iaf så skrek hon som fan, med två bananbitar i munnen. Jag blev jätterädd att hon skulle sätta i halsen under allt skrik så jag försökte gräva ut bananmoset ur munnen på henne så att hon inte skulle sätta i halsen. Det gick väl typ sådär, det kändes som att jag plågade ungen, in med händerna i munnen liksom. Men då kom jag också att tänka på vad pappa Viktor sa sist jag var där. Han berättade om den gången som Marcel hade satt i halsen på dagis. Marcel satte i halsen och fröknarna försökte få ut det men det gick inte. Dom försökte desperat att få tag på föräldrarna men det gick inte. Men till slut fick dom tag på Viktor som efter mkt om och men fick tag på Carina. När dom kom till dagis så var ambulansen där och typ tröck och pumpade på honom hur mkt som helst. Fröknarna var helt chockade att dom gjorde så på ett litet barn, men dom var ju tvungna.
Då sa Viktor till mig att om nåt av barnen skulle råka sätta i halsen nån gång så skulle jag trycka allt vad jag har på magen och vända dom upp och ner å så, allt för att få ut saken i halsen. Så sa han att "Det gör inget om du knäcker ett revben eller två, huvudsaken är ju att dom överlever. Ett brutet revben hit eller dit dör man inte av. Och om du skulle råka punktera en lunga, det gör inte heller nåt. Huvudsaken är ju liksom att dom överlever." Asså han e cool, men det lät lite skrämmande. Fan barn, sätt aldrig i halsen, jag vill inte knäcka revbenen på er eller punktera era lungor. Jag blev lite uppskrämd måste jag erkänna. Va fan man borde ju dö om man punkterar lungan på ungen ju. :O

Men iaf så fick jag gå och bära på det lilla utbrottsbarnet i flera timmar, så nu har jag så jävla ont i armarna så de e inte sant. Jag kan knappt röra armarna asså. Det känns typ som värsta typen av träningsverk som man kan ha. Och jag kan ju bara tänka mig att det kommer att bli tusen gånger värre imorgon eller i övermorgon. Plus att jag har idrott på det här imorgon också. Nice! Not! :)

A just fan, jag råkade ha sönder en grej hemma hos familjen också. Gud va pinsamt! Jag dör.. :O
Ett tag när Frasse var ledsen så skulle Tristan göra henne glad och ge henne en leksak. Det han gav henne var en sån här glaskula, ni vet en sån med snö- eller glittervatten i. Carina hade köpt den i nåt annat land så det var nåt fint slott eller nåt i den med glittervatten. Den fick Frasse iaf och jag tänkte att om jag bara har lite koll på den så att hon inte tappar den så ska det gå bra. Jag höll koll ett bra tag tills jag tittade ut genom fönstret och tappade blicken från kulan i en sekund. Hon kastar kulan i golvet och den går sönder. GLAS ÖVERALLT! Och vatten och glitter! :O
Shit, jag blev skiträdd, vad ska dom säga nu när jag inte höll uppsikt i en sekund och då går deras kula från nåt  bongoland sönder. Men iaf så hämtade jag skålar och trasor och dammsugare och plockade upp allt, och skurade rent och så. Jag var också jätterädd att det skulle ligga kvar nån liten glasbit nånstans så att nåt av barnen skulle trampa på den sen, så jag gick fram och tillbaka och tittade typ tusen gånger innan Carina kom hem för att vara på den säkra sidan. Men som tur va så gjorde ingen illa sig iaf. Det var väl huvudsaken. :P

Vilken rivstart!

Imorgon ska jag vara barnvakt igen så att jag lär känna barnen lite bättre. Då ska jag nog hämta vid dagis runt kvart i fyra skulle jag tro. Det ska bli kul de! :)