Jag känner mig så jävla besviken på dig. Jag lade mig i dina händer och gav det en chans. Men ni är likadana allihopa, jag borde ha fattat det. Jag kanske borde ha lyssnat på vad alla sa till mig förut innan jag gav mig in i det här. Nu har det blivit som jag inte ville och inte klarar av. Jag borde lära mig att lyssna på andra, men på nåt sätt så tror jag alltid det bästa om folk och tror att jag kan ändra det dåliga hos dom. Fel, så fel! Folk går inte att ändra på. Sorgligt.. Det kommer inte finnas nån som vill ha sånt där i sitt liv, synd för din skull. Jag gav det chansen men misslyckades. Jag hade högre tankar om dig. Jag trodde att du var annorlunda, men aj så fel jag hade. Till en början föll jag för dig, jag verkligen föll för dig, men du gör mig så besviken när du visar ditt rätta jag. Om det här nu är ditt rätta jag. För mig känns det som att det är en lek eller ett spel för dig som du bara måste vinna, med fusk dessutom. Jag har varit helt ärlig i allt jag har sagt, men det duger inte. Jag duger inte för dig. Det är tråkigt. För mig var det ingen lek, jag var seriös från början till nu. Synd att det inte går att förstå för dig. Hade du trott mig hade vi kanske fått det bra. Men det är ditt val och jag hoppas att du är nöjd. Jag är dock inte nöjd. För på nåt sätt så känns det som att det här inte är du. Du är inte såhär när vi träffas. Jag förstår inte.