Alltså klockan är två och jag tänkte börja skriva mitt tal till svenska nationella som är på måndag. Ämnet är relationer och jag får damp för jag har bara helgen på mig att skriva ett tal och öva på det och jag har ingen jävla aning om vad jag ska snacka om. Det gör det inte lättare heller att jag hatar och har största jävla fobin för att prata inför folk och nu hela klassen. Så snälla klassen, om typ alla utom kanske två stycken är "sjuka" på måndag så vore jag oerhört tacksam. Skämt åsido. Men jag vill verkligen inte! Funderar på om mitt tal ska handla om pappa. Det är nåt som jag kan och som står mig varmt om hjärtat. Men jag vene, vad ska man säga liksom. Jag får inte börja gråta heller.